Igår gjorde jag en liten utflykt till Koberg slott för att gå på den årliga julmässan där. Första gången för mig, men jag har hört att det är en kär tradition för många.

Råkade hmmm 😉 ta en liten omväg på vägen dit, men körde tack vare det genom fantastiskt vacker barrskog med ”en och annan” röd stuga med vita knutar mitt ute i ingenstans…

Jag kommer på mig själv att gång på gång säga till mig själv ”Tänk att folk faktiskt bor såhär!?”  med en liten gnutta avundsjuka, ska erkännas… Jag insåg att jag själv bor rätt centralt ändå 😅

Just som jag närmade mig Koberg började det falla blöta snöflingor från himlen, och det höll i sig en stor del av eftermiddagen. Tyvärr var det för milt väder och varmt på marken – inget blev liggande 😢 Men det bidrog i alla fall till lite extra julkänsla när man kom fram till Koberg, dit många bilar och även bussar redan anlänt.

Jag hade sådan tur så precis när jag skulle gå runt en lada för att gå in till själva marknaden, så inleddes en uppvisning med en border collie som vallade får i hagen utanför.

Alltid lika fascinerande att se en vallhund i arbete – och här fick vi dessutom lite förklaringar av föraren, som kom och berättade om de olika uppgifter som hon gav hunden.

Själva marknaden ägde rum inne i de så kallade ekonomibyggnaderna (tyvärr inte inne i slottet… 😉 ) och det var fina hantverk de hade till försäljning. Keramik, handstöpta ljus, vävda dukar och mattor, smycken och såklart tomtar högt och lågt… I ett fönster satt några riktiga tomtar och höll koll på kommersen:

Sedan gav jag mig ut i snövädret och tog en bild på slottet – så vackert!

Åh, så roligt det skulle vara att se hur det ser ut inuti och hur det är inrett. Idag ägs Koberg slott av Niclas Silfverschiöld, som är gift med kungens syster, prinsessan Desirée.

Gick vidare till stallet, där det fanns fika. Dagens besvikelse: gammal pepparkaka och industriell lussekatt! Dem vill jag helst radera ur minnet snarast – ser fram emot riktig lussefika till första advent, vilken jag då kommer att betrakta som årets första.

Innan jag lämnade Koberg tog jag en titt i deras viltbutik. Tycker verkligen om idén att äta så mycket vilt som möjligt – och veta att djuret i alla fall levt ett fritt liv till skillnad från det mesta vi ser i våra charkdiskar.

Åkte hem till hundarna – och tog en cykeltur med hundarna, medan det snöade! Dagen innan hade jag lagat cykeln som grannen lånat mig, och nu kändes det passande med en latvariant där hundarna fick mesta möjliga motion på kortast möjliga tid, innan mörkret föll.