Det skulle kunna vara titeln på boken om mig och mitt liv, men det är ännu en bok om USA – den här kom ut redan 1991 och är skriven av Göran Rosenberg som var USA-korre på tv under andra hälften av 1980-talet. Rosenberg har ju också synts i en hel del andra tv-program, men själv fick jag upp ögonen för honom rejält när jag läste (eg. lyssnade på) hans bok Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz (2012), en helt fantastisk bok.

Sedan 1991 har boken Friare kan ingen vara utkommit i flera nya upplagor med ett nytt, uppdaterat kapitel på slutet – så även i denna utgåva, som kom ut i september 2024.

Jag börjar med lite gnäll: Göran Rosenberg har ett fantastiskt språk, inte tu tal om den saken. Men jag tycker det är lite omständligt. Innehållet är högintressant – om tankarna och männen bakom USA:s konstitution och jämförelser med hur det blev 200-250 år senare. Men trots det blev språket för krumbuktigt för min uppmärksamhetsförmåga – eller förmåga, kanske, kort och gott.

Det vill säga fram till de tre sista kapitlen; Frihetens slaveri, Frihetens tro och det senast tillagda kapitlet 2024. Vid frihetens gräns, som var så bra, så genialiskt bra, att jag måste kopiera några sidor för att kunna läsa igen.

Med denna bok har Rosenberg verkligen grävt lite extra i ”en av Amerikas största paradoxer, hur en nation av slavägare kunde proklamera att alla människor var skapta lika”.

Bokens sista stycke lyder:

”‘Över den begynnande entreprenörskapitalismens tusentals tjattrande gråsparvar svävade republikens allseende örn’, skrev jag 1991. Idag vill jag lägga till att örnen är skadeskjuten och runt de tjattrande sparvarna slår vargen sina lovar.”

Tillägg: Göran Rosenberg var också värd för Sommar i P1 i början av juli 2025 – där talar han också om ovanstående och drar, så här ca ett år efter att han skrev klart boken, en ännu mörkare slutsats.