Jag trodde väl aldrig att jag skulle ta mig igenom en bok om historia – rysk historia, dessutom. Men det har blivit några stycken av den sorten de senaste åren, och det började med att jag hört den lugna, kloka Martin Kraghs analyser på tv och i poddar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Därefter ville jag även läsa hans böcker, först Rysslands historia – från Alexander II till Vladimir Putin (från 2014, det finns dock en uppdaterad nyutgåva från 2022), därefter Det fallna imperiet (från 2022). I december 2025 läste jag Kraghs senaste bok, Historiens sammanbrott – Europa och världsordningens sammanbrott, som utkom två månader tidigare.

Alla tre böcker rekommenderas varmt, och särskilt de två förstnämnda.

I den tredje boken njöt jag alldeles särskilt av Kraghs språk, och framförallt orden som jag kände behov av att slå upp och göra en ordlista av. När jag läser vissa böcker skriver jag lite anteckningar – nu skrev jag ner en liten ordlista och en radda citat.

”Rädsla och osäkerhet, konstaterade redan Platon, är en inkörsport till tyranni. Självutnämnda frälsare, som den grekiska filosofen noterade, tenderar förr eller senare att vända sig mot folket och bli despotiska.”

Tack, Martin Kragh, för din kunskap och klokhet och för att du delade med dig.

Martin Kraghs sommarprat, Sommar i P1, den 22 juni 2026.

Det var med nöd och näppe jag uppnådde målet innan vädret slog om och badsäsongen ser i alla fall ut att ha tagit en rejäl paus – vi får väl se om den återvänder i augusti… då får jag ju sätta ett nytt mål, såklart.

Men med två sim-pass à 1000 meter igår uppfyllde jag mitt mål om att simma 20 x 1 km i sommar – och på just det där sista passet igår simmade även Femma med mig hela vägen, alla fem vändorna och hamnade också – för första gången i sommar – på 1000 meter. Sammanlagt har hon hamnat på ca 1,6 mil som hon simmat i sommar. Sjukt bra, lilla söta labradorflickan!

Jag har ju sagt det, att jag aldrig har simmat så mycket (utomhus!) som jag gjort sedan jag skaffade Femma. Hon har ju aldrig varit en hund som spontansimmar, så jag ”offrade” mig i början för att locka med mig henne på lite längre sträckor i vattnet. Men efterhand har jag ju kommit att njuta mer och mer av varje simtag, och skulle i dagsläget simma oavsett om Femma hängde med, så länge badtemperaturen tillåter.

låter det mest bara mörkt och kusligt. Inget hjärta bakom det skrattet, inte.

Förra året blev det knappt några besök/promenader i Floda, eftersom jag inte ville åka förgäves ifall att Delfi inte skulle känna för att gå en promenad just då. Och att åka iväg, om så bara en halvtimme enkel väg, bara för att gå en längre promenad med en hund medan den andra får vänta hemma ännu längre tid än nödvändigt – nej tack!

Allt har sin tid.

Men i år blir det desto fler promenader i Floda…! Jag trivs fortfarande alldeles särdeles bra just i Floda, och jag tycker alldeles särdeles mycket om just den där Kling-glassen som jag får tag på just där som det passar perfekt med en fika efter ungefär halva promenaden…

Hästen är en ny kärlek som heter Krokant. Han fångade min blick – kanske pga hans färg som påminde om Delfi… – och mitt intresse, där han stod ensam i sin hage. Jag har fått veta att han har kommit igen efter en rätt hemsk olycka, och vad jag förstått är han nu ridskolehäst på Nääs.

Det är bara några dagar sedan Jake Broes senaste insamling till förmån för 69th Sniffing Brigade och Ukraina uppnådde målet på 1 miljon USD – och mer därtill. Temat för insamlingen var Train to Kyiv, och häromdagen postade han plötsligt en bild på sig själv – på väg att ta tåget till Kyjiv! Där har han nu för första gången själv varit med och överlämnat tio av fordonen som köpts in och utrustats med hjälp av pengarna från hans insamling.

Jake Broe i Kyjiv

Av en ren slump befann sig min bekant vid sjön – jag kom någon timme senare – just som en grupp ungdomar sprang omkring på en udde och skapade dessa stentorn – och det gjorde de ”så som Gud skapade dem”, så att säga 😅. Det måste ha varit en syn…!

Själv fick jag bara uppleva hur samma ungdomar mediterade på klipporna, spelade på liten trumma och sjöng gamla folkvisor i skymningen… Jag är bara glad att jag vet historien bakom dessa stentorn och hoppas de får stå kvar ett tag.

Samtidigt avråds det tydligen från att göra dylika torn, så jag vill verkligen inte uppmuntra någon att göra några nya…! Men nu står de ju så fint där…

Sluta bygga stentorn – dåligt för naturen

Nu är sommaren här på riktigt, och jag har kommit igång med simningen igen, på riktigt. Och Femma med!

Jag simmar en sträcka som jag mätt upp till 100 meter, fram och tillbaka, fem gånger = 1000 meter. Femma simmar nästan lika långt, ofta runt 800 meter.

Målet är att simma dessa 1000 meter minst 20 gånger i sommar, men det beror ju på hur sommaren blir. För säkerhets skull – nej, egentligen för att det var så varmt att några längre promenader var uteslutna – avverkade jag 1000 meter två gånger idag, och Femma, den lilla gula superlabradorflickan, fick ihop cirka 1650 meter. Heja oss!

Igen… Bara för att de kan!