Förebild: Rachel Ward

Jag älskar sociala medier när de ger mig sådana här artiklar och bilder:

Why do we feel we’ve got to pretend that we’re still 40 when we’re 68? […]

It’s very empty, and it’s very unsatisfying.

Om jag var upplyft och nöjd innan, blev jag riktigt, riktigt glad när jag såg det här:

Klart du skulle ha den godingen, Rachel – good for you!!

Hela artikeln finns här.

Stepbräda

Jag har blivit med stepbräda – det blev så när lördags-instruktören i Göteborg meddelade att det nu var sommaruppehåll för just lördagspassen. Underförstått: Alla vettiga förväntas hänga på golfbanor och vid sommarstugor istället för att gå på step-pass. Va??

Så jag gör väl som jag gjorde med linedancen: kör själv, överdriver och överanstränger fötter, knän och höfter… Eller jag ska försöka undvika det sista.

Men jag har samlat på mig några inlärda koreografier som jag kan köra – och EN fördel finns ju när man kör själv: man får välja musiken!

Höft-väska

Under åren då jag tränade hund ville jag ha allt som var bra att ha i hundträningen. Allt ville jag ha! Självklart hade jag inte råd med allt, men mycket grejer blev det. Och en hel del blev liggande – en del av dem får nya användningsområden.

Som det här superkäcka träningsbältet med stora fickor. Jag har haft det i säkert tio år, har aldrig sett någon annan ha ett sådant på sig – och själv dissade jag det för träningen pga för liten bakficka plus att flattarna var så höga att de precis fick den ena fickan i skallen när de gick fot vid sidan. Ingen hit, alltså.

Men efter förra sommarens flitiga användning av en midjeväska modell större (en vanlig liten räcker inte långt om man vill ha med sig ett par bollar och kanske en termosmugg…), så kom jag nu på att prova den här gamla godingen igen.

Och jag trivs! Den har gott om plats för det jag vill ha med, inklusive en extra tröja ibland. Extra bonus är att den döljer rumpan – jätteskönt! Hörde jag ”Ingen vill väl glo på en tjock tantrumpa!”? Tja, jag tror det finns de som är tillräckligt sjuka i huvet, faktiskt! 😅

Tre gulingar

Utöver talgoxarna och blåmesarna har jag denna vår fått mycket bättre koll på ytterligare tre gula fåglar, tillika flitiga besökare vid min fågelmatning: gulsparv, grönsiska och grönfink.

Gulsparv till vänster, grönsiska i fågelfatet.
Två grönfinkar; en hona och en hane.

(Bilderna är tagna genom fönstret, så ursäkta kvaliteten…)