Uncategorized

Helginternat med Anita Norrblom

På våren 2015 och även 2018 var jag åhörare på ett årligen återkommande jaktinternat med Anita Norrblom – och i år när jag hörde mig för om det fanns plats i år igen, så blev jag erbjuden en plats som deltagare med hund, och det tackade jag ju gladeligen ja till…

Lägret hölls i Fegen (nära Ullared) och nu i helgen var det dags. Perfekt tajming, verkligen, eftersom jag dels grundtränat Femma till en nivå som jag är ganska (alltför??) nöjd med, dels testat av hur hon funkar vid gruppträning – och i stort sett har jag varit nöjd med hur det sett ut – så nu kunde jag faktiskt behöva en experts tränade öga för att se om jag är onödigt nöjd, vad jag ska se upp med och hur vi bör gå vidare.

Vi åkte dit på fredagen – Piaf och Delfi var givetvis också med, och vi blev inhysta i ett rum som vi delade med ett annat ekipage. Det gick hur fint som helst. Den största utmaningen var väl i så fall den stupbranta och hala trappan upp till rummet på andra våningen…

Vi inledde lördag morgon med genomgång av våra olika önskemål – vi var 8 ekipage totalt, men blev indelade i två grupper om 3 respektive 5 ekipage.

Lördagens första träningspass bestod av walkup – dvs fotträning – och enkelmarkeringar i högt gräs. Efter lunch blev det en dubbelmarkering med skott i skogen och därefter enkelmarkering och dirigering till samma ställe på vattnet.

Söndagen i leddes med walkup och skottapporter (dvs. med dummykastare) på ett hygge, följt av en skottapport-markering mellan två målområden för en hund, därefter dirigeringar till vänster respektive höger målområde för två andra hundar.

Allra sist körde vi en dubbelmarkering till, med skott.

Allt som allt var jag mycket nöjd med hela helgen. Anita Norrblom är en väldigt duktig instruktör, Femma visade att hon har goda grunder att stå på när vi nu ska gå vidare, och jag fick verkligen många tips och idéer för nästa etapp i träningen.

Tälta!

Det blev ingen husbil, husvagn eller campingbil… Men det blev ett tält!

Ett Urberg tunnel G5 för tre personer – då är det lagom för en person och tre hundar – med ett innertält och en absid (utrymmet man kommer in i när man går in i tältet, innan man går in i innertältet).

För att få golv i absiden och skydd för innertältets golv kompletterade jag med en s.k. footprint, ett löst golvskynke. Dessutom fick det bli ett liggunderlag för att vara snäll mot min lilla rygg – ett med en liten uppblåsningsfunktion.

I början av juni passade jag på att inviga tältet med hundarna – vi började med en liten skön eftermiddagssiesta i tältet – sedan sov vi fyra nätter på rad i tältet och jag måste säga att jag sov lite extra gott. Så mysigt!

Nu återstår bara att våga campa på riktigt, dvs utanför trädgården…

Sköna dagar

Den här våren har väl egentligen varit lite mer av normal, svensk vår… med ömsom kallt, regnigt och blåsigt väder, ömsom vackert badväder – enligt hundarna, alltså…

Att Piaf simmar är ju inget ovanligt… Men även Femma kom så småningom på att hon faktiskt kan simma.

Vi bor allt bra vackert, med detta på 5 minuters avstånd:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vår!

Visst blev det vår och man vill verkligen vara ute så mycket som möjligt…

Detta bildspel kräver JavaScript.

… eller kanske stå och titta medan försådden växer…

20190408_073714

… spana på fåglar, både ute i skogen…

…och de som besöker fågelmatningen

Sedan hade vi ju besök av en liten  stalkerblåmes också:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Delfi fick gå ett tränings-WT, där hon pep på två stationer (mitt största syfte med dagen var att se om hon pep och i så fall snabbt vända ifrån så att hon inte fick utdelning), två stationer gjorde hon kanon, och på en ren dirigeringsstation blev det tydligt att vi legat på latsidan med dirigeringsträningen i vinter.

20190330_133524

Femma har varit på kurs med Labväst (första tillfället hann det bli mörkt eftersom det fortfarande var vintertid).

Jag har äntligen vaccinerat mig mot TBE!

20190319_104133.jpg

Eftersom jag tog två sprutor 2008 ska jag därmed ha fullt skydd nu, men förmodligen säkrar jag upp med den andra dosen efter en-tre månader.

Nu kan det få bli lite varmare också – i morse hade vi sex minusgrader…

20190410_070418

Mammografi

Är det bara jag, eller är det kanske så att alla tvångsmässigt måste säga detta när man står där med ett bröst fastklämt i röntgenapparaten:

Ja, nu går man ingenstans… 

Men vilket privilegium att få göra denna koll vartannat år – och resultatet har kommit: inga tecken på bröstcancer.

Småkär i Jens

En del är hemligt förälskade i skådespelare, rockartister, programledare etc. Inte jag, inte. Men den här mannen kan gärna få höra av sig…!

Screenshot_20190210-101507_Samsung Internet

Jens Kvernmo har gjort en dokumentärserie, Vinterdrömmen, om vintern han spenderade i de norska fjällen. I introt säger han:

Jag har lämnat civilisationen och jobbet. Min ekonomi är inte direkt blomstrande. Många har skrattat åt mig på senare år. Folk skakar på huvudet: ”Skaffa jobb, fru och barn.” Allt det där. Det är svårt att släppa taget. Man måste verkligen ta sats, men det är jäkligt skönt när man väl vågat språnget.

Och ja, han har hund också!

20190210_095133

Hurtigrunda i snöigt Floda

När man bor som jag gör kan jag tycka att det är lite onödigt att åka till andra ställen, andra skogar, för att gå promenad. Lägga tid, bensinpengar och avgaser på att åka iväg…? Men lite miljöombyte behövs och nu hsr jag verkligen en extra dragning tilm Floda och rundan runt Sävelången. Passar på att åka dit när jag ändå ska till pappa efteråt, så blir det inte så många extra mil (även om nu inte Floda ligger på vägen, så går matematiken ihop).

Alltså blev det en promenad i Floda idag, och även om det låg rejält med snö så var det i alla fall tillräckligt upptrampat – och bitvis skottat – för att man skulle slippa pulsa sig fram.

Piaf och Delfi njuter i snön

Femma lyssnar efter sorkar under snön…

och busar med Delfi!