Vad händer nu?

av Carl Bildt.

En del tycker en massa (läs: inte) om Carl Bildt, men hans erfarenheter och kunskaper och förmåga att förklara världspolitiska lägen och skeenden, ibland med sina karakteristiska understatements och lustiga formuleringar är något jag länge uppskattat honom för. Därför var det självklart att läsa hans senaste bok, och det var väl spenderad tid = rekommenderad läsning.

”Frapperande var hur Trump efter det att han tillträtt som president vägrade att säga att det var Ryssland som anfallit Ukraina, och hur USA röstade tillsammans med Ryssland och ett fåtal, i huvudsak rena skurkstater, i FN:s generalförsamling mot att fördöma det ryska anfallskriget. Jag kände medlidande med de stackars amerikanska diplomater som tvingades genomföra dessa förnedrande omröstningar och försvara denna omkastade politik.”

”I dag måste EU manövrera mellan Trumps tullar och Putins tanks.”

Recension i DN: Nu har till och med Carl Bildt tappat hoppet om USA

”Ingen kan ta miste på hans engagemang för utveckling, stabilitet och fred. Förvisso oftast med högerliberala förtecken, men ändå. I dagens galna värld kan Carl Bildt framstå som en diplomatisk stjärna, rent av som förnuftets svenska röst i världen.”

Varmt och skönt – inne

Idag har vi fått en riktig köldknäpp; det var -18,6 grader när jag vaknade och nu kl 10 är det fortfarande 17 minus. Brrr, jag tror vi stannar inomhus idag.

Redan förra vintern, efter att ha talat med en expert på frånluftvärmepumpen som värmer upp mitt hus, bytte jag strategi för en ekonomisk uppvärmning av huset. Sedan dess behöver jag inte alls sitta under filt eller gå med tjock tröja inomhus, utan det är tydligen bättre, mer ekonomiskt och definitivt mycket behagligare att hålla en något högre inomhustemperatur. Fixade och trixade lite med inställningarna på pumpen och har trivts med beslutet sedan dess.

Jag har alltså haft det varmare inne än på många vintrar, och nästan lite onödigt varmt i sovrummet, men man vänjer sig – behöver exempelvis inte byta till vintertäcke längre… I vardagsrummet ligger temperaturen mellan 20 och 26 grader (beroende på eldning i kaminen) och i övriga huset sällan under 19 grader, vilket jag alltså upplever som varmt.

Be careful what you wish for

När dagens snösmocka var ett faktum kände jag mig först nöjd med att jag i alla fall inte var den som beklagade mig förra vintern när vi hade så lite/knappt någon snö. Nej, jag såg minsann det positiva i mildvädret och de låga elpriserna. Men så mindes jag: att jag i december faktiskt – attans! – beklagade mig över bristen på snö (=>och julkänsla), så ja, jag är medskyldig. Går man och önskar sig snö, så varsågod: här får du en snösmocka…

Vitt och fint och så vidare, men framför allt så får man skotta!

Det låg 20-30 cm snö och jag valde att skotta även där det inte var alldeles, alldeles nödvändigt. För ja, jag älskar faktiskt att skotta! När jag bodde i Lux kastade jag mig ut på morgonen de få gånger det hade snöat – för att få skotta rent och fint framför lägenhetshuset innan någon granne kom och gjorde det, eller ännu värre: kastade ut salt istället.

Skickar även många tacksamhetstankar till gymmet (och till mig själv, som tränat duktigt) för att min rygg (och hela kroppen) är så stark att så mycket skottning inte bekommer den det allra minsta. Bästa kvittot!

Efter att jag skrivit detta inlägg, men innan jag postat det, tittar jag ut genom fönstret och ser detta:

Det lär bli mer skottning inom den närmaste framtiden.