Snyggt, Lindholmen!
Göteborg
Jul på Liseberg
Äntligen blev det av att besöka Jul på Liseberg – och det var mycket större och finare och mer påkostat än vad jag hade förväntat mig. Massor med julbelysning, granar och konstgjord snö, olika bodar där det säljs olika typer av hantverk. Och överallt finns något juligt att upptäcka för den som tar sig tid.
Inte minst hade de en isdansföreställning baserad på Svansjön – tyvärr missade jag största delen, men kan nog tänka mig att komma tillbaka redan i år (har säsongskort).
Varning på stan
Femma och jag tog en promenad i Göteborg city.
Nordstan
Avenyn
Många spännande dofter för en lantis
Nya allén
Kungsportsplatsen
Bokmässan 2018
Mando på Liseberg
Jag trodde knappt mina ögon i vintras när jag såg att Mando Diao skulle komma till Liseberg. Mando! Självklart spikade jag genast den konserten i min kalender – med reservation för om jag skulle kunna lämna Femma hemma vid det laget.
Men ensamträningen har gått riktigt bra – Femma går utan knot in i sin lilla kajuta (som jag kallar canvasburen) och verkar sova gott där när jag inte är hemma.
Så igår var det dags – jag tog faktiskt bilen ända in till stan och det var inga problem alls att på plats i Focus-huset… Konstigt!?
Ännu mer förvånad blev jag när jag gick förbi Stora scen – och där var bara lite folk precis framför scenen… Konstigt!!!?
Så efter att ha klämt min sedvanliga mjukglass gick jag också och ställde mig i första sektionen framför scenen… Det var länge sedan jag såg en konsert så nära scenen.
I Lux såg jag MD två gånger – båda gångerna på Rockhal i Echternach.
En tredje gång hade jag faktiskt köpt biljett – till den akustiska turnén – men orkade helt enkelt inte gå pga stressen på jobbet…
Men den sista gången i Lux, det var hösten 2014. Jag hade precis opererat mitt knä och kom dit på kryckor och fixade mig en plats på handikappläktaren (enda sättet att få sittplats)… men jag blev ju helt tokig när de spelade Black Saturday – och resten av den konserten satt jag och sitt-dansade våldsamt… Jag var helt hundra på att vakten blängde misstroget på mig efter konserten, när jag tog mina kryckor och hoppade iväg…
Till min lilla sorg spelade de inte ens den låten igår. Det var väl ”Gustaf Noréns låt”, kanske. Jaja, de spelade en massa annan bra musik, och de flesta låtar från det senaste albumet hade jag inte ens hört innan. (Sveriges radio spelar bara den där astråkiga Frödingvisan… )
Pappa – Klippan
Min pappa var verkligen en klippa för mig på många sätt när jag växte upp och även senare än så. Han var den som alltid ställde upp och körde både mig och kompisar hit och dit – när kanske andra också kunde ha eller borde ha…
När en förälder var i upplösningstillstånd över en skitsak var han där – som en klippa.
Idag är det pappa som behöver vår hjälp med lite av varje, så hundarna och jag är där 1-2 ggr i veckan. De trivs bra där, och passar på att vila sig. Femma har hittat egna platser att ligga på…
Nu senast åkte vi direkt från pappa… till Klippan.
Lantisvalp i city
Femma fick ett litet studiebesök på Kungsportsplatsen…
Utanför stadsbiblioteket kom en jättesnäll tant fram och slog sig ner bredvid oss – hon var överförtjust i Femma (såklart) och hade dessutom med sig hundgodis att bjuda på. Och när hon sedan matade duvorna var Femma riktigt nöjd.
Mycket av det goda
I natt kom ännu några centimeter snö – och hundarna var bara glada. Nu även Femma!
Samtidigt fick vi vår första plusgrad på ett par veckor.
Idag fick jag inspiration till lite (eller: inte så lite) miljöträning. Inte för att vara tjatig eller petig, men när nu socialiseringsperioden är över efter den 12:e levnadsveckan, så vill jag ju klämma in lite till den sista veckan.
Idag skulle jag handla livsmedel åt min pappa så jag passade på att ta ut Femma en sväng på parkeringen och även in i för-entrén till Coop i Älvängen. Maken till obrydd valp när kundvagnar rasslade förbi och människor passerade oss. Givetvis belönade jag med godis också.
Sedan behövde jag köpa mer hampfrö – det är talgoxarnas och blåmesarnas absoluta favorit och nu i kylan ”äter de mig ur huset”…! Mer frö, alltså, och på Granngården får man ha med sig hund in, så där tog vi också en liten runda, Femma och jag. Än en gång häpnade jag över hennes coolhet bland alla dofter, prylar, ljud från truckar m.m.
Sedan hem till pappa och där brukar Piaf och Delfi alltid somna gott på köksgolvet medan pappa och jag fikar – och så gjorde även Femma.
När jag nu ändå var så nära stan passade jag på att avverka en speciell del av miljöträningen: spårvagnar. Vi åkte till Hjalmar Brantingsplatsen och tog en kort sväng vid buss- och spårvagnshållplatserna där. Denna supercoola valp bara studsade fram utan tillstymmelse till osäkerhet – inte ens när ett utryckningsfordon körde förbi med sirener och allt. Jag hade fått se det jag ville se och vi blev inte långvariga där heller.
Ändå hade jag förmodligen – om jag som tredje person hade läst detta – tyckt att detta var väl ändå på tok för mycket av det goda… Men då hade jag inte sett Femma live i dessa situationer, heller.
My Dog 2018
Eva och jag gick på My Dog i fredags – utställningarna hoppade vi över helt, däremot hörde vi Anders Hallgren prata (i kritiska ordalag) om mentaltester, vi såg hundpolisuppvisning och vi shoppade.
Upploppet fram till jul
Den sista veckan före jul bjöd inledningsvis på strålande vackert vinterväder som kulminerade på min födelsedag, mer julbak (hemmagjord bounty, jättegod!), mycket intressant föreläsning med etolog Eva Bengtsson, en liten sväng till Göteborg med lite juldekorationsshopping i Haga, möte med föreningen för högkänsliga personer – där aha-upplevelserna alltid duggar tätt -, julfika hos Eva och valpsnos med hennes lilla Dosa… mamma Mia, vad jag är valpsjuk!
Den 23:e tjuvstartade jag julen ned nystekt julribbe – den blev så god med kryddigt knaper och allt.
my flatcoats 