I natt kom ännu några centimeter snö – och hundarna var bara glada. Nu även Femma!
Samtidigt fick vi vår första plusgrad på ett par veckor.
Idag fick jag inspiration till lite (eller: inte så lite) miljöträning. Inte för att vara tjatig eller petig, men när nu socialiseringsperioden är över efter den 12:e levnadsveckan, så vill jag ju klämma in lite till den sista veckan.
Idag skulle jag handla livsmedel åt min pappa så jag passade på att ta ut Femma en sväng på parkeringen och även in i för-entrén till Coop i Älvängen. Maken till obrydd valp när kundvagnar rasslade förbi och människor passerade oss. Givetvis belönade jag med godis också.
Sedan behövde jag köpa mer hampfrö – det är talgoxarnas och blåmesarnas absoluta favorit och nu i kylan ”äter de mig ur huset”…! Mer frö, alltså, och på Granngården får man ha med sig hund in, så där tog vi också en liten runda, Femma och jag. Än en gång häpnade jag över hennes coolhet bland alla dofter, prylar, ljud från truckar m.m.
Sedan hem till pappa och där brukar Piaf och Delfi alltid somna gott på köksgolvet medan pappa och jag fikar – och så gjorde även Femma.
När jag nu ändå var så nära stan passade jag på att avverka en speciell del av miljöträningen: spårvagnar. Vi åkte till Hjalmar Brantingsplatsen och tog en kort sväng vid buss- och spårvagnshållplatserna där. Denna supercoola valp bara studsade fram utan tillstymmelse till osäkerhet – inte ens när ett utryckningsfordon körde förbi med sirener och allt. Jag hade fått se det jag ville se och vi blev inte långvariga där heller.
Ändå hade jag förmodligen – om jag som tredje person hade läst detta – tyckt att detta var väl ändå på tok för mycket av det goda… Men då hade jag inte sett Femma live i dessa situationer, heller.
my flatcoats 