retrieverträning

Två veckor i ett svep

Juni inleddes med samma fina väder som vi hade hela maj…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sedan blev det något svalare och det blev lite andra aktiviteter  än bad… som att träna på nödlyftet…

20180605_075618

mer träning

extra långa promenader med Delfi…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hundglass, som Hemglass bjöd på!

Träning i grupp.

20180608_164021

Lite miljöträning vid Selma Lagerlöfs torg – som om den här coola bruden skulle behöva det?

20180614_140854

Hittat de första kantarellerna (som plockades av någon annan som tydligen tyckte de var tillräckligt stora…).

20180613_093817

upptäckt spillkråkors byggnadsverk långt in i skogen

20180614_103028

Har lärt mig att fingerborgsblomman är mycket giftig – men åh så vacker!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och så toppade vi med viltspår för Piaf och Femma – båda var jätteduktiga!

Efter spåret fikade jag med ett par fiskare – och Piaf och Femma väntade som små ljus i bilen med öppen lucka…

Rekordvärme

Maj avslutades med rekordvärme – i Göteborg uppmättes över 30 grader!

Självklart fick Piaf och Femma stanna hemma när Delfi och jag åkte till Backamo för en privatlektion med Malin. Före lektionen fick Delfi bada – men vi körde även träningen vid vattnet – vi fick fram lite pip hos Delfi och kunde jobba med att tydliggöra för henne vad det är som lönar sig, och inte.

Efter träningen åkte vi inom Lilla Edet och gick en liten promenad längs Göta älv – även där blev det ett dopp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sedan åkte vi hem – och tränade dirigeringar över den breda viken i fiskesjön.

20180531_142309

Slutligen åkte vi hem, hämtade Piaf och Femma… och gick och badade.

Lysande träning vid Lysevatten

För första gången denna säsong åkte vi den ”oändliga” vägen genom skogen fram till Lysevatten…

20180524_161102

där Delfi och jag tränade med Eva och Viper och Evas uppfödare och hennes två goldentikar.

Först lunchade vi på en klippa i det osannolikt vackra och varaktiga vädret. Evas morotspaj var en lisa för öga och tunga…

20180524_123747

Det blev väldigt bra vattenträning med fokus på dirigeringar och lugn-och-ro.

20180524_144054

Niga fint

Fortsätter att rensa bland gamla foton… och hittar detta från februari 2005, och det är Ella och jag som tränar hos vänner i Frankrike.

20180429_111226.jpg

Varför denna bild?

Jo, jag läste på en blogg nyligen att skribenten/tränaren noterat en person som niger och tackar hunden när den lämnar av sin dummy och ville fråga personen i fråga om det, och jag kände mig direkt träffad – utan att ha en aning om det var mig hon menade. Det kan vara det, men det finns säkert fler som gör detta.

Hur som helst: tacket förklarar jag med att jag alltid har tyckt det låter bättre än ”släpp” eller ”loss” – och det spelar ju ändå ingen som helst roll vad man säger, eller hur – och nigandet var nog från början en övergång från att ha tagit emot unghunden sittandes på huk, sedan blev bara knixandet kvar.

Hundcrescendo med WT i öppen klass

Vi inledde den senaste helgen med lite träning för Delfi med Eva och Viper i Tokatorp. Vi fick båda önska övningar specialanpassade för våra respektive hundar och deras respektive utmaning den kommande helgen. För Delfis del blev det dubbelmarkeringar, fotgående efter ”skytt”, dirigering med störningsmarkering och för första gången på väldigt länge vågade jag mig på en ren ”blind”, dvs skick till en punkt som hunden inte alls känner till sedan innan (Eva fick lägga ut medan Delfi och jag stod bakom en kulle). Där och då hände något med mitt självförtroende, för jag har aldrig haft en hund som klarat blinds, och Delfi tog in den finfint. Hon tog mina signaler näst intill klockrent – bara att njuta! Fotgåendet efter skytt var mindre njutningsfullt 😬 det är helt klart vår akilleshäl.

På lördagen fick hundarna – alla tre – en riktigt tråkig dag, eftersom jag var ”observatör” på en jaktkurs med Anita Norrblom. Det var ett gäng unga jaktgolden som drillades i jaktlydnad och som vanligt var jag en ovanligt frågvis ”observatör” och fick med mig massor med bra tips.

Det var en fin dag med sommarvärme på eftermiddagen – och jag lämnade kursen lite i förväg för att låta mina hundar få njuta av dagen också. Det blev hopp och lek i skogen med alla tre och när Piaf och Delfi hoppade i sjön gjorde Femma detsamma – utan att hon riktigt visste vad hon gjorde… och hon kom väldigt snabbt upp igen…

20180414_163554

I skogen passade jag även på att testa några blinds med Delfi – det var som att jag inte riktigt trodde att hon kan detta nu… Men med reservation för att hon nu skulle ha märkt att jag droppade bollen bakom oss – utan att hon visade den minsta reaktion, vilket inte är troligt… – så funkade det faktiskt. Om det var inbillning skulle visa sig på söndagen… Efter denna korta runda fick Femma sova hemma medan jag gick en ordentlig promenad med Piaf och Delfi.

Söndag morgon ringde väckarklockan 03:45 😴. Och 05:30 åkte vi mot Stättared. Borta var sommartemperaturen och istället var det rått och fuktigt…

Under morgon och förmiddag var jag ”allt i allo” på WT:t medan nybörjarklassen pågick, varvat med att jag kunde ta ut mina egna hundar korta stunder och rasta dem eller chilla lite med dem i skogen. Hela tiden hördes skotten från provet utan någon som helst reaktion från hundarna.

20180415_175456

Vid lunchtid kördes öppenklassen igång, och det var dags för Delfis – och även min – debut i den WT-klassen. Min tanke har alltid varit att jag vill vänta med att starta i öppen klass, tills jag känner att vi har en chans att ta in blinds, men här var egentligen syftet mer att se om vi kunde genomföra ett WT där Delfi håller ihop utan stress och pip och där jag håller mig så lugn att jag kan njuta av att vara ute med min hund – ha lika kul som vi har på träning, helst!

Känslan före första station var faktiskt kanon – Delfi gick med mig på stigen, förbi alla hundar och människor som uppehöll sig där, och hon kändes ovanligt samlad, utan något hässjande!?

20180415_125930

Station 1: fotgående, markering och lång dirigering till blind… Haha, putz weg var Delfis följsamhet från tidigare – hon visste att det skulle hända kul saker ute i området och hon ville dit snarast – med eller utan mig… Men markeringen spikade hon och dirigeringen (som var längre än någon av de vi gjort tidigare) tog hon också fantastiskt bra: hon sprang ut ända tills jag blåste närsökssignal –  och då sökte hon och hittade. Vilken pärla hon är! Det blev 18 p där, efter välbefogat avdrag för fotgåendet.

Station 2: fotgående – dubbelmarkering på linje (dvs. den ena hamnar på linje bakom den andra). Något bättre fotgående! Och Delfi spikade båda markeringarna. Hon höll iofs på att springa förbi den närmaste apporten, men uppenbarligen var nosen påslagen, så den kom in först. 18 p – skulle tro att det var fotgåendet som drog ner där också, även om det var klart bättre än på föregående station.

Station 3 (som vi sparade till sist pga köbildning): walkup i par med ett till ekipage. Fotgående – dubbelmarkering där hunden hämtar en apport – fotgående – dubbelmarkering där hunden hämtar en apport. Här gick Delfi sitt bästa fotgående! Hon spikade inte den första, och när hon såg ut att dra sig mot den hon inte fick ta valde jag att dirigera lite, och hon tog stoppsignal och sidtecken och hittade snabbt. Den andra spikade hon, och det blev 18 p här.

Station 4 (som vi gjorde näst sist): fotgående – dubbelmarkering med dold kastare. Delfi spikade den först kastade apporten och hämtade in den först – den andra hade hon dålig koll på, men med lite dirigering fick vi hem den. Här fick jag lite ”bassning” av domaren för att jag inte säkrat upp lite bättre före det andra skicket, och jag håller fullständigt med. Bra lärdom! Här fick vi 14 p.

Station 5: fotgående – kort markering med dolt nedslag – dirigering till blind. Delfi spikade markeringen. Dirigeringen såg ut att bli knivig där i skogen… men Delfi gick rakt ut tillräckligt långt innan hon vek av från linjen och då stoppade jag henne blixtsnabbt, hade sedan is i magen, och när jag såg att hon vädrade åt rätt håll blåste jag närsök, och hon gick precis dit hon skulle – och hittade. Pust! Här fick jag dagens finaste beröm av domaren – hon uppmanade funkisarna till en liten applåd, då hon tyckte att jag förde hunden tyst och effektivt. Sååå glad för det! Och vi fick 20 p. Efter den här stationen var jag så stärkt och gick med ett helt annat lugn och självförtroende in på de sista stationerna (se ovan).

Sammantaget kan jag säga att målet för dagen uppnåddes med råge. Delfi var inte bara tyst, utan ovanligt lugn. Skotten och situationen bekom henne inte, men hon var fortfarande grymt taggad över att få jobba och hade sin vanliga, höga fart. Jag var lugn, kände tillit till min hund och när det tjorvade lite behöll jag mitt lugn och litade på att vi kunde lösa det. Detta är en stor utveckling för mig som hundförare. Äntligen! Teamet jobbade faktiskt helt underbart tillsammans – utom just i början av station 1 – vi tittade och lyssnade på varandra. Efter den sista uppgiften gick jag och log från öra till öra, så nöjd var jag – och då hade jag ingen aning om poängen på de flesta stationerna.

När elitklassen genomfördes var jag kastare på walkup-stationen. Snälla, kan någon ge mig en kurs i kastteknik??

Avslutningsvis blev det då prisutdelning, och det visade sig att Delfi fått 88 poäng – lika många dito som de hundar som tog hem första respektive andra plats. Det som separerade ettan, tvåan och trean var antal 20-poängare, 19-poängare etc. Men en tredje plats vid öppenklass-debuten – inte illa, min duktiga lilla jaktflatte!

20180416_093135

 

Träningssäsongen har börjat!

På grund av valp och vinter har apporteringsträningen verkligen legat på is ett par månader… Kanske inte så konstigt då att man konstaterar att markeringsförmågan behöver fräschas upp liksom dirigeringssignalerna, stoppsignal, fotgående… Hehe, jag  tror att vi har att göra framöver 😊

Häromdagen var Eva och Viper här och igår åkte vi till dem i Tokatorp.

Vi plockade först ut Piaf och Ture -”gamlingarna” –

20180406_103130

och de fick lite linjetag och markeringar samtidigt som vi lade ut dirigeringspunkter för nästa par ut… Sedan fick Delfi och Viper en walkup med markeringar och dirigeringar om vartannat. Närsökssignalen har visst också rostat lite… 😁

Vackert vårväder hade vi, så vi tog lite träningsbilder….

 

Slutligen tog vi ut Dosa och Femma – var och en för sig – för lite kontaktträning och följsamhet.

 

Efter fyra timmar ute i vårsolen gick vi in och fikade hos Eva – och Femma fick följa med in som lite miljöträning. Dosa gav Femma en brottningsmatch… och Femma tog minsann för sig 😊

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Åkte hem och ”nattade” en trött Femma i canvasburen, innan flatteflickorna och jag tog vår standardrunda runt sjön. Äntligen har isen smält på våra stigar, även om ett täcke ligger kvar på sjön…

20180406_165803

 

Inspiration: plattform

Det finns verkligen många bra, inspirerande hundbloggar av driftiga hundtränare. En sådan blogg drivs av Elsa och Lena på Klickerförlaget  – de som skrivit boken Apportering till vardag och fest.

Denna supergråa och kulna mars-vecka kör de ett passande tema: 7 saker att träna på när vädret suger. Varje dag tipsar de om bra grundövningar som inte är helt fel att lägga lite tid på för oss retrieverförare – så varför inte passa på när man ändå inte känner för att träna sök och dirigeringar utomhus…

Bland annat fick detta tema mig att åka iväg och köpa: frigolit, dörrmattor och silvertejp…!

20180312_190355

Av detta tillverkade jag en så kallad plattform; en slags targetplatta som vi genast började roa oss med.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ja, lite roligare än så blev det ju:

Delfi har ju tränat med tasstarget innan och i dirigeringsträningen har hon fått springa ut till pinnar. Tanken här är att få henne att älska att sätta sig på sin platta, så att jag kan använda den som mellanstation vid dirigeringar.

Och Femma… denna Femma. Hon är ju bara grym. Någon skrev ”vilken stjärnvalp” som kommentar till detta klipp. Jag, däremot, gör det klassiska felet att orsaka en låsning i träningen genom att höja kriteriet för fort: det gick ju så bra i början, så jag ville prompt ha en tass på brädan… när jag borde ha nöjt mig med någon av de otaliga duttar med nosen som hon bjuder på. Nåväl. Jag skärpte mig till slut och resultatet lät inte vänta på sig!

Första apporten (nästan)

Självklart har Femma redan kommit till mig med leksaker när vi lekt osv. men just den här gången vändes en situation där jag egentligen ville ta föremålet från henne snarast (pga risk för stickor i munnen) till att jag fick den levererad till mig med en härlig målmedvetenhet och attityd – förbi Delfi som stod i vägen 😜 och som avstod från att beröva lill-syrran sitt fynd.

Avlämning blev det inte såklart, däremot kom hon till min famn med den och när jag lämnade henne, sökte hon genast upp mig igen. Rätt eller fel? Det kändes bra i alla fall och till slut var jag i närheten av en belöning som jag kunde ge henne för klabben. Tror vi var rätt nöjda båda två.

20180310_08450920180310_084511

 

Kurs med Trond & Aase följdes av söndag i snö

I lördags var vi på kurs med Trond Gjøtterud och Aase Ramsrud, arrangerad av Kopparhult . Fick så enormt mycket ny input för Delfis fortsatta träning – och mer hopp än innan, att kanske faktiskt få bukt med förväntan och pip. Nu kör vi! Vilken tur att vi har en hel vinter framför oss 😊

Och vinter blev det… passande nog dagen efter kursen. Snön kom – och det blev ånyo en ren njutning att gå långpromenader.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vilken vecka…

Den senaste veckan var… speciell. Den var späckad med hundträning i olika former: genombrott med mina två praktikhundar, passivitet på kurs, träning i en helt ny träningsgrupp som på olika sätt sätter både Delfi och mig på prov som vi förhoppningsvis är redo för nu – sist men inte minst var vi med på fågeljakt på Knektagården utanför Varberg, en sann upplevelse att få ta med sin jaktavlade flatte på just jakt! Dessutom tillsammans med ett gäng hundägare som tränar sina hundar belöningsbaserat!

För Delfis träning var det mycket bra utbildning: hon gick fot med mig hela dagen, många skott avlossades, och hon apporterade på hela dagen EN rapphöna (dirigering, se bilder nedan) och TVÅ skammade fasaner. Perfekt för min bruna böna, som under dagen dessutom fick flera kommentarer för sitt lugn vid min sida. Jag måste säga att jag själv var positivt överraskad 😁

Detta bildspel kräver JavaScript.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Några dagar tidigare fick min bil mer eller mindre sin dödsdom efter att ha konstaterats behöva en reparation som förmodligen kostar mer än den är värd… Ny bil? Eller investera i den gamla goa Volvon…?

Avslutning på Vinnarskalle-kursen klämdes in i samband med ett av veckans många sjukhusbesök. Min käre pappa hade nämligen ramlat hemma efter att ha drabbats av yrsel och förvirring samt konstaterades ha en infektion i kroppen pga vattenförgiftning…! Väldigt glad att kontakten med mina båda syskon funkar när det gäller.