-och det gör jag. Svampsäsongen kom igång lite halvhjärtat i somras, men kom sedan av sig totalt pga torka. Jag hade faktiskt gett upp hoppet om att få plocka mer svamp i år; gick här och tänkte att jaja, det är väl inte så noga, egentligen, hur kul är det att smyga runt i skogen, krypa under granar, få barr överallt osv. för att inte tala om att stå vid spisen och ta hand om all plockad svamp sedan.

En fördel med att bo i en populär svampskog är att man ser när folk börjar vallfärda hit med sina svampkorgar i högsta hugg… då vet man att det är dags att börja kolla av sina ställen.

Och attans, vad lätt man går igång på den där ”jakten” på svamp – dopaminkickarna det ger är inte att leka med…

Och jag har hittat så mycket karljohansvamp – som jag förväller – och kantareller – som blir till kantarellsoppa – så nu fick jag starta den lilla extra-frysen i garaget igen. Same procedure every year.

Men det bästa av allt är att Delfi följer med oss på svampletarrundorna i år.