Ledarskap, schmedarskap

Det här skriver jag inte med anledning av föregående helgs kurs, utan utifrån en diskussion i sociala medier.

Men allvarligt talat! Om jag kommer till en någon med ett problem jag har med min hund, säg att den piper eller gnäller, och personen i fråga säger att det beror på brister i ledarskapet, dvs mitt ledarskap över hunden, och hundens bristande respekt för mig… då har jag svårt att fortsätta lyssna. Sådant förlegat flum står jag nämligen inte ut med att höra mer!

Om man istället ber mig ta en funderare över i vilka situationer hunden piper, hur det har förstärkts och hur jag kan undvika att förstärka det fortsättningsvis, då börjar det likna något.

Eller om personen själv – delvis utifrån det jag berättat om hundens beteendemönster – analyserar hundens läte och orsaken till det, och ger mig ett konkret råd, exempelvis ”hunden har dåligt tålamod, du behöver lära den att vänta och ha tråkigt utan att det är något med det”, då är vi så gott som hemma. Jag går hem och tränar hunden enligt dessa trovärdiga råd, den saken är klar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s