Den här våren har väl egentligen varit lite mer av normal, svensk vår… med ömsom kallt, regnigt och blåsigt väder, ömsom vackert badväder – enligt hundarna, alltså…
Att Piaf simmar är ju inget ovanligt… Men även Femma kom så småningom på att hon faktiskt kan simma.
Vi bor allt bra vackert, med detta på 5 minuters avstånd:
…gör lite extra gott – som när det regnat, ja snöat! och blåst i flera dagar och man får njuta av dessa vackra vyer längs kvällsrundan här hemma…
Natten och dagen därpå regnade det igen..
…så fick vi i alla fall några dagar med ordentligt med snö.
En promenad på isen vågade vi oss på.
Nu är allt bara en enda sörja…
Ingen is man vill promenera på.
I Vättlefjäll
I svampskogen
Vid Mjörn
Runt Kroksjön
Längs Göta älv
Runt Tinnsjön (via Gullsjön och Abborresjön), en runda som tar 2,5 timmar exkl. pauser, så det var bara Delfi och jag som gick denna gång.
Andra hälften av oktober bjöd på promenader runt Kroksjön – efter den 1 november kan man inte köra in till den närmaste parkeringen, så vi passade på så att även Femma skulle få hänga med runt.
Viltspår för Delfi och Femma.
Mer svampplock…
och hela flocken var med.
Säsongens första snö!
En vän som nyligen förlorat din hund fick låna mystanten Piaf över en dag…
medan Delfi och Femma hade tråkigt som ”observatörer” på en kurs i rallylydnad med Ida Lindgren.
Och Delfi och Femma fick turas om att hänga med Piaf på träning hos Redog Göteborg.
Det finns mycket gott att ta vara på i trädgårdar och i skogar.
I sommar har jag plockat litervis med blåbär och röda vinbär. I förra veckan poppade det upp Karl-Johan-svamp
så man fick fullt upp att ta hand om dem (plocka, förvälla och frysa in). Samtidigt mognade plommonen hemma hos pappa och det blev mycket god sylt av dem.
Slutligen har lingonen mognat så det räcker att kupa handen runt en klase, så faller de ner i handen… det fick bli lite lingon i frysen också.
Juni inleddes med samma fina väder som vi hade hela maj…
Sedan blev det något svalare och det blev lite andra aktiviteter än bad… som att träna på nödlyftet…
mer träning
extra långa promenader med Delfi…
Hundglass, som Hemglass bjöd på!
Träning i grupp.
Lite miljöträning vid Selma Lagerlöfs torg – som om den här coola bruden skulle behöva det?
Hittat de första kantarellerna (som plockades av någon annan som tydligen tyckte de var tillräckligt stora…).
upptäckt spillkråkors byggnadsverk långt in i skogen
Har lärt mig att fingerborgsblomman är mycket giftig – men åh så vacker!
Och så toppade vi med viltspår för Piaf och Femma – båda var jätteduktiga!
Efter spåret fikade jag med ett par fiskare – och Piaf och Femma väntade som små ljus i bilen med öppen lucka…
Det har sannerligen varit en helt fantastisk maj månad 2018, och vi har varit vid sjön nästan varje dag. Ändå har Femma ännu inte kommit igång att simma.
Vädret igår lördag var så oerhört trist, så det kändes riktigt legitimt att utnyttja frivisningen på Viasats filmkanaler och avverka några hyfsat färska filmer, tillsammans med eld i brasan, nya favvodrycken, smågodis och tre gosiga hundar.
Lite distraktion från filmerna.
Till idag söndag hade ju vädret blivit väsentligt bättre – så vi tog en bra promenad. Femma fick hänga med i ryggsäck och även springa lite själv.
Fotosession:
Jag har ju skrutit vitt och brett över min coola valp… men visst har jag upptäckt en situation där den beskrivningen inte stämmer: när dammsugaren kommer fram. Jag blev smått paff första gången jag såg det, men brydde mig inte så mycket om det, inte heller andra gången. Men när hon nu senast stod ute i hallen och pep för att hon inte vågade förbi dammsugaren – och när jag nu vet vad hon är för skrot och korn i andra situationer, ja då bestämde jag mig för att göra något åt saken.
Dammsugaren fick stå framme mitt i hallen – avstängd, såklart – i ett par dagar, och vid ett par tillfällen fick hon sin lunch/middag (dvs pyttesmå foderkulor) serverade på och runt dammsugaren. Hon fick klättra upp på och över dammsugarkroppen, hoppa över slang och rör och putta undan dem för att komma åt kulorna. Varierade med andra övningar som Femma känner igen, som omvänt lockande och att springa efter kulorna på given signal. Gjorde sedan samma sak när dammsugaren var igång, men stod kvar på samma plats.
Nästa gång då jag verkligen behövde dammsuga såg det ut så här och så här. Så hade hon gott stöd av tant Piaf, också… den trygga klippan i flocken. Delfi är inte rädd för dammsugaren, men är inte förtjust i den, heller, utan håller sig gärna undan. Piaf är ju tvärtom sådan att hon nästan lägger sig i vägen för dammsugaren, och om jag vill dammsuga i hundbädden när hon ligger där, så kan jag gärna göra det, men tro inte att hon flyttar sig självmant…! 😂
Igår fick vi också chans att få socialiseringsträna lite hos Eva i Tokatorp. Meningen var att kolla in deras gäss som springer fritt på gården… men innan vi hann så långt kom vi förbi fårhagen – och fåren var något som Femma var rädd för till en början, men hon blev ganska snart nyfiken istället.
Vi var också inne i hönshuset. Evas svärdotter samlar tydligen på höns och tuppar av olika raser, så det var verkligen roligt att se. Och där inne visade Femma sitt coola jag igen.
Tidigare på dagen kunde Piaf, Delfi och jag gå en ordentlig runda – man välkomnar verkligen hjulspåren att gå i under den största delen av rundan – medan Femma sov middag i canvasburen hemma.
my flatcoats 