Jag har ju tidigare nämnt att jag behövde komma över en tröskel när det gällde att ta mig ut och lägga spår. Nästa tröskel gick jag över denna vecka, då jag drog på det in i det sista innan jag tog mig i kragen och lade det senaste spåret, och anledningen var att detta spår skulle få ligga över natten. Ojoj, hur skulle detta gå?? 😉

Gick alltså efter många om och men ut och lade spåren före mörkrets inbrott igår, dvs blev klar med det sista vid halv sju – och vid nio idag förmiddag gick vi ut och tog spåren.

Väder: mulet, fuktigt, vindstilla

Temperatur: 12 (kväll) – 7 (morgon)

Längd: ca 500 meter

Liggtid: 15 timmar

Blodfrekvens: vart femte steg

Delfi fick ett tappt som jag inte riktigt kan förklara – med mer än att just liggtiden kanske försvårade det för henne. Eller så fick hon vind på spåret längre bort, för med facit i hand verkar hon ha sneddat över en vinkel… Hennes spår gick upp och ner samt längs med en klippsluttning, dock inte särskilt brant. Hon löste i alla fall sitt tappt och tog spåret fint annars.

Piafs spår var ett lurigt som bland annat gick över en bäck och upp och ner för en brant klippsluttning. Hon fick ett litet tappt vid återgången, men hon löste det och tog sitt spår fint i övrigt. Nu väntar hon fortfarande på att få gå sitt anlagsprov, men sedan känner jag att vi så smått börjar bli redo för öppenklass. Nu när matte kommit över denna tröskel, så…….