Idag tog vi den fina rundan där vi passerar några bra ställen för markeringar. Piaf fick bära bollkastaren (hedersuppdrag).
Just som vi kom till det första stället, det vid motorvägsbron, började regna rätt rejält. Men det kunde inte hjälpas – här skulle kastas boll… och filmas!
Med bollkastarens hjälp kan jag alltså få iväg en riktigt lång och fin boll i denna sänka – skulle jag anstränga mig (och inte filma samtidigt) bör jag nog kunna få den en bit upp på andra sidan, men hittills brukar de komma strax bakom stigen därnere.
Film med Piafs markering (började filma just som hon kommit ner till området).
Avståndet är stort och det är nog inte helt lätt att markera en tennisboll på det avståndet, men jag tycker hon söker bra – och har bra tempo åt alla håll.
Sedan kom vi då äntligen till den där nya ängen som jag ville inviga.
(stackars kameran har fått fukt i sig igen…)
Nu kom vi dit från ett annat håll, och plötsligt kändes inte markeringarna så svåra, eftersom vi stod på den högre delen av ängen. Bra att börja så, vilket vi alltså gjorde idag.
Sedan fick båda hundarna ett närsök var.
Och ja, jag ska sluta att blåsa hela tiden… Tenderar att alltid vilja förstärka signaler vällldigt länge 🙂
Till sist fick vi faktiskt lite sol… men det varade inte länge
Härlig stil Delfi har. Skuttar runt som en gasell.