Grannfrun och jag kom i vintras fram till att det var ungefär vad vi – var och en – spenderat på att mata fåglarna under vintern: 2000:-. Jag blev smått förskräckt vid insikten, men det var ju bara att fundera till nästa säsong om man vill göra om det eller ej. Det gav mig definitivt glädje att ha småfåglarna inpå huset i vintras, och kanske har jag också mer småfåglar häromkring nu på sommasäsongen tack vare matningen.

Dessutom har jag – till grannfruns lilla förtret – fått äran att få täta besök av en gulärla. Det var hon som uppmärksammade mig på den, och sedan dess har den ofta suttit framför mitt hus eller på staketet. Hos grannfrun syns den tydligen inte till.

Idag gick jag genom skogen bakom våra hus, och på ett ställe var jag tvungen att stanna till. Det var nästan overkligt mycket fåglar samlade just där. Jag såg så många som flög från gren till gren, från träd till träd och de höll sig så nära att jag lätt kunde se dem och se vilka sorter de var. Det var en helt fantastisk känsla och jag blev rörd.

Det blir till att lägga 2000:- nästa vinter igen…