För ett par år-tre år sedan gjordes en stor revidering av de svenska tävlingslydnadsklasserna, och eftersom jag inte har tävlat sedan 2008 (med Saga) så blev Delfis debut i startklassen även min debut i densamma. Jag följde revideringen med intresse och välkomnade att den gick igenom. Det gjordes många bra förändringar, särskilt just att man införde en startklass som inte omfattar något gruppmoment. Platsliggningen i grupp var ju mångas skräck. Jag pratade med en kvinna på tävlingen i lördags, som hade fått sin unga goldentiks lydnadskarriär förstörd för alltid efter att den blivit attackerad under sin första platsliggning på tävling. Men det var då det, med de gamla reglerna.

Ända sedan revideringen var klar har jag tvekat om jag ska börja tävla igen – eller ej. En stor stötesten har varit fotgåendet. Jag får bara inte till det fotgående jag vill ha i tävlingslydnaden – det fotgående som jag hade med Ella, och i viss mån med Saga… Jag har inte ens varit ”hundra” att jag verkligen vill att hunden håller ögonkontakt. Det borde räcka med ett bra jaktfotgående? (N.B. ett bra jaktfotgående). Utan den rätta motivationen blir det inte mycket av något. Inte med fotgående och inte med tävlingslydnad över huvud taget. Därför har också debuten dröjt – ändå till nu.

Jag vet inte vad det var som flög i mig – helt plötsligt kände jag att jag vill träna och tävla med Delfi, och plötsligt var hon anmäld till startklassen. Nu kör vi, helt enkelt.

Nu kör vi, jojo. Jag var verkligen nervös inför denna lilla usla tävling. Sex små moment… Jeeeez… Delfi var lite, lite disträ – hon verkade tro att tävlingsledaren skulle hala fram och kasta en dummy precis vilken sekund som helst… hihi. My bad – vi har ju inte alls tränat med någon som agerat tävlingsledare. Ja, det är klart att man ska, men jag tycker ju om att pula med tävlingslydnaden i ensamhet, möjligen med folk runtom i periferin, som under den öppna träningen på klubben.

Med en smått disträ flatte blev fotgåendet inte ens halvbra, det är den bistra sanningen. Vi fick 7,5 p med kommentarerna ”växlar position, något luftigt, långsamt sättande, snett sättande”.

Inkallningen var bra utom att hon nästan höll på att springa till tävlingsledaren först – en liten, liten båge gjorde hon. 9 p och kommentaren ”lite slarv”.

Sedan kom sättande under marsch, och där gjorde jag dundertabben att inte ge ett tydligt sitt- eller stanna-kommando, så Delfi blev såklart osäker och följde med mig runt. Jag tar det på mig och skyller på att detta var ett moment som jag verkligen hade sämst koll på när jag anmälde oss till tävlingen, och så sent som några dagar före tävlingen fick jag göra vissa justeringar eftersom jag hade missuppfattat momentet. Äh. Det blev ju en fet nolla på det momentet, och 30 poäng förlorade i ett nafs…

Det jag är nöjd med är att jag ryckte på axlarna och gick med en bra känsla in i nästa moment, som var apporteringen. Här hade vi så sent som dagen innan ”hård”tränat på att komma in i rätt position med rapporten, och det satt faktiskt som en smäck nu. Vi fick 9 p och en notering om ”något ojämnt tempo”. Jag vet precis: Delfi rusar fram till apporten, men småspringer sedan till mig med den… Ni måste förstå en flattes totala besvikelse varje gång det är en apportbock i trä, och inte en dummy, fågel eller ens en tennisboll som ska apporteras!/Delfi.

Fjärrdirigeringen är ju ruskigt simpel – 10 p – och hopp över hinder satt som en smäck, även positionen in till sidan – 10 p. Helhetsintrycket fick vi 8,5 p på, och det får jag väl vara nöjd med – även om jag inte är nöjd med mindre än 9-10 p.

Jag är i alla fall väldigt glad att jag hade en glad och arbetsvillig flatte med mig på planen – hon verkade inte ha ett dugg ont av de uteblivna bedömningarna, utan tyckte det var kul att få fortsätta med nästa moment, och nästa… Precis så som man vill ha det: Yes-lydnad!

160 p (av 200) krävs för att få fortsätta till lydnadsklass 1. Vi fick 149,5 p. Så jag är inte nöjd, absolut inte, men om jag kan låta bli att klanta till det nästa gång, så bör vi kunna ta hem startklassen nästa gång. Men då händer väl något annat…….