Bästa sättet att slippa väckas av en skränande fasantupp är att gå upp före tuppen! Det tog några dagar efter omställningen till sommartid, men nu är jag tillbaka på mina tidigare morgontider – mycket tack vare fasanen.  Snart kommer man även att sluta tänka ”fast egentligen är ju klockan bara…”.

I Coronatider visar även hundvärlden sin kreativitet och väcker min fulla beundran. Kerstin Malm och Jenny Wibäck, som ju fått ställa in sin gemensamma föredragsturné, har båda två startat bokcirklar kring sina respektive böcker – det ser väldigt intressant ut! Jag ser bland annat en bokcirkel med rubriken ”Bortom poäng och resultat” – det låter som precis vad jag skulle vilja fundera kring. Jenny har även ett gediget utbud av distanskurser, ännu en modern lösning som nog kommer att bli väldigt populär nu. På Jennys hemsida hittade jag även ett inlägg apropå inställda tävlingar som jag tyckte jag lite kul.

Ett annat kanoninitiativ har lanserats i FB-gruppen WT Sverige (C–prov retriever): ett WT-online! De har lagt ut en apporteringsuppgift med flera olika moment som man lätt kan göra själv med sin hund, och tanken är att man filmar när man gör det och skickar in för bedömning, som på ett WT.

Jag kunde såklart inte låta bli att prova upplägget – det är ju det roligaste med WT:n och jaktprov: nya upplägg. Jag är egentligen nöjd med resultatet (bortsett från inkallningen, kanske). Men jag inser att man nog ändå måste ha någon som filmar för att kunna få med både mitt skick och hundens arbete på markeringarna… Jaja, det var i alla fall roligt att prova – och hoppas att många andra skickar in.

Annars fick Femma lägga mest krut på sid-dirrar och Delfi fick fortsätta träna på raka linjetag – det är lite extra svårt när vi tränar på ängar där vi har många tidigare målområden och Delfi tenderar att tro att hon vet vart jag egentligen vill skicka henne… Mycket fotgående för den bruna också – en riktig drillning med massor med vänstersvängar och helvändningar… Utmaningen för mig är att inte bli irriterad, jag vill inte korrigera, utan gå i ett mönster som får henne själv att förstå var det är smidigast att gå: ligger hon för långt fram i fotpositionen får hon det jobbigare – får backa tillbaka mer – i vänstervändningarna. Drillning blev det verkligen, och mot slutet verkade flera poletter ha trillat ner – ja vaddå, hon är ju bara sju år…!