Under gårdagens första promenad fick både Delfi och Femma ha sina Back-on-Track-täcken på sig, och de klarade sig utan några besvär, trots kylan. Till eftermiddagsrundan hade det blivit lite mindre kallt och täcken behövdes inte. Men vi tog en träningsfri dag – jag ville hellre bara njuta av allt det vackra. Skogen och träden med sina snötyngda grenar, sjön och isen med sina spår av djur och människor, solen och snön som gnistrade i densamma.

På väg till Kroksjön passerade vi några män som uppenbarligen skulle sova ute, säkert i ett av vindskyddet runt sjön. Utöver de stora ryggsäckarna släpade de på en säck med ved och ett enormt renskinn! Jag blir alltid lite avundsjuk när jag ser folk som ska sova eller har sovit över vid sjön. Ibland kommer vi förbi ett vindskydd på morgonen just som de sitter och kurar i sovsäckarna och dricker sitt morgonkaffe som kokats över öppen eld… Ser så himla mysigt ut. Samtidigt har jag alla möjligheter i världen att göra detsamma när som helst, men så lockande är det tydligen inte… Nej, jag sover nog helst hemma i min egen säng och upplever naturen under promenaderna.