Äta glass och vänta på regnet

Dagen inleddes tidigt och efter frukost plus vila gick vi långrundan runt Kroksjön. Vilken helt perfekt runda det är, där vi först går förbi några grannar, sedan en lång skogsväg innan vi kommer in på de smala och knöggliga skogsstigarna runt sjön. Idag, liksom de senaste två veckorna med något enstaka undantag, hade vi sjön helt för oss själva – det är något visst med det. Att ha gått längs ena sidan av sjön utan att se eller höra en käft. Inte ens en sportfiskare. För några veckor sedan träffade jag ett ungt par från Nürnberg, på cykelsemester! De hade hittat hit. Wow. Men det var då, det. Nu var det bara jag och hundarna, och vi simmade i vanlig ordning långt och länge. Jag såg till att njuta lite extra just idag, eftersom jag visste att det var sämre väder på väg, och jag visste vad som väntade därhemma…

Väl hemma var det nämligen dags att klippa gräset – ”en ska väl inte klaga” när man måste klippa gräset för första gången på tre, kanske fyra? veckor, men svettigt var det. Men bra motion, får man tänka!

Bra motion – och styrketräning – var det också då jag för en peng fick lov att hämta så mycket ved jag ville hos min snälla granne! Finfin björkved som kommer att ge mig mycket värme och mysfaktor under de kalla månaderna. Det blev några skottkärror – jag skäms att säga hur många – och varje skottkärra bestod av 2,5 stora Gekå-kassar ved, dvs, två skottkärror = tre vändor med tunga kassar över en äng för att komma till vedskjulet. Vem behöver gå till gymmet…?

Just som jag var sysselsatt med vedhämtningen under en av de varmaste sommardagarna (jag gillar som sagt att jobba i värme), så kom glassbilen – så lägligt! Jag storhandlade givetvis, för det tyckte jag att jag förtjänade. Det har verkligen blivit mycket glassätande denna fina sommar, det hör ju till! Och jag har hittat några nya pinnar som jag gillar, bland annat en som ser ut som vattenmelon och verkligen smakar det också. Och så har den pyttelite choklad, som pricken över i. Mumsigt!

Någon sådan fanns tyvärr inte kvar nu, när jag hade klippt klart gräset så att det nu är jämnt och fint när det förmodligen kommer sätta fart och växa när det fått lite vatten. Men andra goda glassar fanns det – och det var liksom inte mycket mer att göra nu, än att äta glass och vänta på regnet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s