Löparskola!

Redan i vintras när jag knappt kommit igång med joggningen, så funderade jag på att gå med i någon av de löparskolor som finns – inte nära, men i alla fall inom någon halvtimmes bilfärd hemifrån. Av olika skäl avstod jag – äh, det är väl bara att springa, ska det vara så krångligt? Jag var också rädd att en massa tankar på teknik och annat skulle ta bort glädjen i att träna – så som det blivit för mig med lydnadsträningen och så som det nästan höll på att bli med jaktträningen också. En massa måsten och förbud och ramar för hur träningen måste vara och se ut, hur hunden måste vara och vad jag måste göra. Sådant som tar bort själen och känslan i det man gör. Jag var på en hundträning för ett litet tag sedan, där vi kom in på ett sådant måste/förbud som tagits upp i olika forum den här våren – det handlar om stoppsignal – och i dessa diskussioner är alla så rörande överens om hur det ska se ut, vad man måste göra. Alla verkade jätteöverens även när det kom upp nu senast. Men den här gången tog jag bladet från munnen och sa att jag inte tycker det sättet passar mig och min hund – och kunde ge några goda skäl till det (eftersom jag haft gott om tid att fundera på det under och efter tidigare diskussioner). Och si, då var det i alla fall en till i sällskapet som inte heller ville ha det på det sättet i träningen, vilket faktiskt kändes riktigt bra. Då var vi i alla fall två kärringar mot strömmen, och slutsatsen kunde dras att man känner sin hund bäst själv och får anpassa träningen efter det.

Nu satt jag i alla fall en kväll och surfade och fick upp reklam för en av dessa löparskolor, som skulle dra igång en ”Summer Camp” – en lite intensivare löparskola under bara en månad. Det lät helt perfekt, tyckte jag, och vips var jag anmäld. Lite teknik kan ju vara bra ändå, framför allt för att skona kroppen så gott det går. Än så länge har jag undvikit skador på grund av löpningen (TA I TRÄ!), men jag känner mig ju rätt sliten i kroppen efter mina pass, och så kanske det inte ska/behöver vara. Alltså fick det bli lite löparskola, och den startade bara två dagar senare.

Första gången fick vi lära oss lite nya tekniker, därefter tränade vi intervaller där vi praktiserade våra nya kunskaper. Jobbigt och kul! Sedan hade vi två online-pass att göra under den kommande veckan, och ett av dem bestod i att ge sig ut på småstigar och springa. Som jag skrivit här i bloggen hade jag planerat att göra trail-pass så småningom, men oroade mig för att snubbla över rötter och annat. Men… läxan måste ju göras, och en av de saker vi fått lära oss är just att lyfta på benen ordentligt när vi springer, och trailpasset måste ju vara perfekt för det ändamålet, så…

Jag gav mig ut på en löparrunda i skogen, och valde att springa runt min älskade Kroksjön. Inte alls så långt som jag sprungit tidigare, men jobbigt! Och kul! Det kommer definitivt att bli mer av den typen av löpning för min del, det var riktigt kul att parera över stock och sten i skogen, och kändes inte så farligt när man inte springer sig fullt så trött.

Andra passet i ”skolan” tränade vi också en typ av intervaller, fast med olika fartväxlar. Jobbigt och kul, igen!

Fotot lånat av Varje Steg Kungälv på Facebook – bilden togs efter det första löppasset

Nu väntar jag bara på mina nya trail-löparskor – precis vad jag och min plånbok behövde: ännu en materialsport! 😅

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s