Efter en himla massa velande bestämde jag mig bara, och bokade EN natt på pensionatet i Falkenberg där jag redan bott (med två hundar) en gång – för elva år sedan! Jag tog ganska god tid på mig innan vi gav oss iväg… men med facit i hand glömde jag inte heller något, och glömde inte göra något innan vi åkte. Sensation.

Ringde till och med pensionatet – och det var tur, för bokningssajten hade inte förmedlat att jag ville ha hundrum! Men det gick att ordna, då just dessa dagar mitt i veckan var lite lugnare. Här har vi dessutom något så härligt som ett pensionat som gillar att ta emot hundar!

Jag åkte direkt ner till Halmstad, där Femma och jag promenerade på Prins Bertils stig, söderut från Rhododendron-parken Vädret kunde inte vara ner perfekt… Femma badade såklart flera gånger längs vägen, men även jag fick ta mig ett dopp i havet för första gången i år.

Pensionatet Gits gård ligger i Falkenberg, och var ännu bättre än jag mindes det! Som extra bonus fanns där ett gäng åtta veckor gamla kattungar, och de kom gärna fram – om än inte ända fram – till Femma…  Kul, kul.

Rummet har också allt man kan önska sig och jag stormtrivs verkligen. Som alltid hade jag med det stora röda överkastet så att Femma kunde vräka sig i sängen. Och hon kunde även vara med på frukosten – där man bland annat kunde grädda sig ett par våfflor. Mu-ums.

Jag har varit i Falkenberg – nästan uteslutande på Skrea strand – så många gånger och önskat att jag inte behövde åka hem när det började bli kväll. Den här gången åkte jag till Skrea efter att solen gått ner (oups, blev lite försenad…) och satt där och åt medköpt middag.

Kvällen avslutades med att jag fick se Starlink-satelliterna passera!

Efter god frukost (jag kanske måste skaffa mig ett våffeljärn efter detta…!) och kaffe så drog vi till Halmstad igen, men började med att ta en promenad inne i centrum – där hade jag aldrig varit förut, så det var lite kul att äntligen få se.

Sedan drog vi till Prins Bertils stig igen, men denna gång gick vi norröver, mot Tylösand. Det blev ingen särskilt lång promenad, för nu, troligen en av de sista sommardagarna för i år, så hittade jag en riktigt fin liten vik med grunt och varmt vatten där Femma och jag spenderade säkert ett par-tre timmar, otroligt nog. Utan att läsa bok, utan att simma x antal meter. Bara vara, bada och njuta. Hur sjukt?

Även den kvällen åkte jag till Skrea, men hade inte tålamod att vara kvar lika länge som kvällen innan…

Sista dagen! Åkte in till Falkenberg centrum och promenerade och fick en lite bättre uppfattning om även den här staden – bara positivt!

Sedan drog vi ner till Skåne, närmare bestämt Bjärehalvön! Anlendningen var nog till stor del Amanda Romares Sommarprat, där hon bl.a. kallar Bjärehalvön flr Sveriges Toscana… What? Tänkte jag. Då. Men nu, när jag såg vinodlingarna, förstod jag.

Sedan Torekov

Och så Kattvik med fruktodlingarna och gårdsbutiken…