Ännu ett år, ännu en rad goda böcker lästa, och jag kan rekommendera så gott som alla, och i synnerhet de som markerats med * – och i synnerhet! de som markerats med **…

-Rikslarm i Georgien – och andra berättelser om världen, Fredrik Segerfeldt (jan)
-Om tyranni – tjugo lärdomar från tjugonde århundradet; Timothy Snyder (jan) *
-Fascism – en varning; Madeleine Albright (jan) *
-Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall; Martin Gelin (feb) *
-Autokrati AB. Diktatorerna som vill styra världen; Anne Applebaum (feb) **
-Sammetsdiktaturen; Anna-Lena Laurén (feb) *
-De levandes stad; Nicola Lagiola (mars)
-An underground guide to sewers; (mars)
-Mitt ibland oss; Evin Cetin, Jens Liljestrand (april)
-Kameleont – en dokumentär berättelse; Lena Einhorn (april)
-Frankrike – En hat-kärlekshistoria; Fredrik Segerfeldt (april)
-Där solen aldrig går ner; Henrik Brandão Jönsson (maj) **
-Imperiehunger; Johanna Melén (juni) *
-Öar i Europa; Anders Källgård (juli) *
-Friare kan ingen vara; Göran Rosenberg (juli)
-Spelaren – Volodomyr Zelenskyj och kriget i Ukraina; Simon Shuster (aug)
-The folly of realism; Alexander S Vindman (aug) *
-Ingenting är sant och allting är möjligt; Peter Pomerantsev (sept) **
-Moskvas spioner; Wilhelm Agrell (sept) *
-Vänstern i USA; Karin Henriksson (sept)
-Smartast bland mesar; Anders Brodin (okt)
-Ett land – två folk; Sören Wibeck (okt) **
-Trumps Amerika; Hans Bergström (okt) *
-Fascismen; Dick Harrisson (nov)
-Attentaten mot Hitler; Ulf Zander (nov)
-Hur du blir din egen bästa vän; Stefan Ekberg (nov)
-Den perfekta konflikten; Johan Berggren (nov)
-Med öppen hand; Björn Natthiko Lindeblad (nov)
-Historiens återkomst; Martin Kragh (dec)
-Färganalys; Stina Lönnkvist (dec)

Jag trodde

1. att passet bara råkade stå kvar på veckoschemat och att det definitivt skulle ställas in när de upptäckte det, eller
2. att det skulle bli typ tränaren och jag som var där – det har hänt mig en enda gång förut, och det var mitt i sommaren.

Men vi var ett tiotal deltagare som tränaren körde hårt med på juldagskvällen, riktigt välkommet och välbehövligt – inte minst som man kan känna sig lite ofräsch efter all julmat och allt julgodis…

För ett par veckor sedan hade jag riktigt jäkla ont i höften, och jag fruktade på riktigt att det var slut med träning för mig. För ska det va’ så ska det va’; allt eller inget. Men som jag hoppades var det inte dags för höftprotes än i alla fall… Kroppen skickade bara en liten varningssignal: Var rädd om mig, annars…!! Och nu känner jag mig stark igen, och njöt av ett hårt pass på juldagen med en proffsig tränare och bra musik.

Santa Claus Is Comin’ To Town, Bruce Springsteen

A Christmas Song, Björnzone

Merry Christmas, Ed Sheeran & Elton John

Fairytale of New York, The Pogues

Do They Know It’s Christmas, Band Aid 1984

Do They Know It’s Christmas, Band Aid 2004

Do They Know It’s Christmas, Band Aid 2014

Santa, Amanda Jensen

Hey Ho, Freddy Kalas

Vår julskinka har rymt,Werner & Werner

Mer jul, Adolphson & Falk

Jul igen, Just D

Tomten jag vill ha en riktig jul, Busungarna

Så här års, runt jul/nyår brukar Ice Age-filmerna visas på tv, och jag brukar hålla utkik efter dem. Vissa av dem har jag förvisso tröttnat på, men inte alla.

Och den sköna bönan här ovan tröttnar jag aldrig på, hon är en riktig favorit: Sids farmor.

Jag kom att tänka på henne (och hur Sid servar henne med färdigtuggad mat i någon av filmerna) när jag som vanligt gav Femmas ben till Delfi och sa åt Femma att hämta det andra, otuggade benet i köket. Med ålderns rätt vill nämligen Delfi att någon, dvs Femma,  mjukar upp kanterna på hudbenet lite innan hon börjar tugga. Så även om båda självklart får varsitt ben, avvaktar Delfi tills Femma tuggat lite på sitt ben – sedan görs ovan nämnda byte, och därefter kan båda tugga på varsitt ben och båda är nöjda. Femma har fått ett sprillans nytt ben och Delfi ett med mjuka kanter.

tänkte jag helt seriöst när pumpen till avloppsbrunnen sade upp sig. Jag hade blivit förvarnad om att det nog var något som inte fungerade som det skulle när det var dags för slamtömning i höstas, men jag är en sån där som ”Arga Snickaren” skulle bli vansinnig på, som sticker huvudet i sanden och skjuter upp att titta närmare på det. Finns liksom det som är roligare än att titta på avloppet…

Men så småningom drog jag i alla fall upp huvudet ur sanden, tittade närmare, och visst tusan var det något. Detta var för ett par veckor sedan, och då funderade jag som sagt på att sälja huset (efter att ha åtgärdat, givetvis), men ångrade mig när jag insåg att jag har världens finaste grannar som hjälpt mig hitta felet och åtgärda det. I regnrusk och blåst har de kommit och tittat, luskat och grejat och nu har jag en ny pump på plats, som dessutom var en bråkdel så dyr som jag trodde.

Så jag behåller väl huset ett tag till, då.

I alla fall var det nu han gjorde det på ett så tydligt sätt att alla fattade… 🙄

Morgonstudion:

”Reaktionerna på USA:s nya nationella säkerhetsstrategi har varit många i helgen. I strategin pekas Europa ut som odemokratiskt och en kontinent som står inför civilisatorisk utplåning om inte massinvandringen stoppas.

Samtidigt tonas retoriken mot Ryssland ner. I Kreml välkomnas amerikanernas nya linje och man uttrycker bland annat att strategin är ”i stort sett förenlig med vår vision”.

Martin Kraghs bok Historiens återkomst – Europa och världsordningens sammanbrott (september 2025) blir en av de första böckerna jag läser nästa år.

Var på Måns Möllers ståupp-show på Mimers Hus ikväll – en rätt perfekt mix av komik och allvar.