Det stora paketet med träningsprylar kompletterades idag med en ”dead fowl” – den är i gummiaktig plast, verklighetstrogen storlek och ska hjälpa Delfi att lära sig bära en otymplig and. Vi provade genast, och mycket riktigt är det svårt för henne att greppa den… vilket också syns på bilderna nedan.

Vi tog alltså med oss polaren till skogen för träning – och fotoshooting (obligatorisk…).

Piaf – tja, vaddå gå direkt till matte? Ska bara titta här lite… Men visst ser ankan ganska verklighetstrogen ut, så här från sidan…?

Med Delfi är det inget snack – pippin ska till matte – men det är lite svårt för henne att få ett bra grepp.

Bra att var stor i käften ibland 🙂

På ängen satte jag upp tre pínnar på rad – i boken jag skrev om igår menar de att skicket till den mittersta pinnen – och sittsignalen där – belönas genom dirigeringen åt sidan. Om hunden inte springer dit snabbt nog – och sätter sig snabbt nog – blir det ingen belöning… Mja, jag föredrar nog att behålla dragningen även vid mittenpinnen ett tag till för Piaf. Idag körde jag med matskål i mitten – och vid de yttre pinnarna låg dummy/dead fowl.

Delfi skickades också till mittenpinnen… Blåste sitt efter att hon ätit och belönade med boll. Andra skicket: Haha… då satte hon sig direkt utan att ens äta godiset i skålen… Kasta bollen, då!  Tredje skicket: Stannade och satte sig halvt-om-halvt – redan före pinnen… Matte fick byta om lite… Bort med skålen. Bollen fick ligga vid pinnen i stället – och två skick senare sprang hon snabbt och fint rakt ut till pinnen igen.

Närsök. Vittrade in och gömde ordentligt – två tennisbollar åt gången, båda hundarna fick hämta två var. Nöjd med svårighetsgraden idag – särskilt Piaf fick leta ordentligt efter den sista, men hon tog den.

Vi tog ytterligare ett träningspass senare på eftermiddagen – då körde vi fotgående hemma utanför huset. Tänker mig att det blir lite lagom med störningar där till att börja med, med bilar som kör förbi och folk som går förbi. Piaf kom ihåg övningen från igår och backade fint. Plötsligt kunde även Delfi backa bredvid mig utan problem – det var som om hon hade studerat Piaf 🙂