Lydnad, eller nästan

I våras erbjöds jag av ”min” brukshundsklubb, Ale BK, en plats på en lydnadskurs med Monica Henriksson. Jag visste inte så mycket om Monica mer än att var och varannan hundmänniska i dessa krokar verkar ha gått en eller flera kurser för Monica plus att hon föder upp bruksschäfrar. Nu vet jag också att hon är insatt i de allra flesta grenar som du kan tävla i med hund och att hon är helt grymt duktig på lydnadsbitarna, med sikte på detaljer och en enorm verktygslåda för att lösa diverse utmaningar man kan stöta på i träningen.

Och inte nog med det. För någon månad sedan nu gick hon också och vann en av grenarna, BSL III, på Schäferslaget 2016!

Vi har varit en grupp på bara fyra personer som fått teori och varsin träningsstund. Jag har varit den klart sämsta, alla gånger. Mitt fokus ligger liksom inte på lydnaden, även om jag försöker hitta tillbaka dit.

Piaf har fått träna tre gånger på kursen och Delfi har fått ta två tillfällen, bland annat dagens, då vi skulle titta på framåtsändande för dem som pysslar med bruks och skick framåt för oss andra två. Detta passade ju bra för Delfi, som jag håller på att lära ”runda”, dvs att hon ska springa ut i full galopp mot något jag pekar på (eller inte), runda detta ”något” och springa i full kareta tillbaks till mig igen. Detta kan man sedan använda för att träna på stopp m.m. Käckt, tycker jag, eftersom jag har svårt att få Delfi att spontant springa iväg från mig.

Jag hade fastnat lite i att behöva skicka henne med ett ”ja!” när jag i själva verket vill ha ”runda!” som skick-ord, dvs inget som används i jaktträningen. Men det löste sig precis det sista passet vi körde där hemma innan vi åkte till kursen idag. Fick till två enkla skick där det räckte med ”runda!”.

Det var i alla fall kul att få checka av skicken med Monica, som tyckte farten var bra och hon justerade tidpunkten för mitt belöningsord, så att det kom strax efter att Delfi rundat, i stället för medan hon rundade.

Dessutom avråddes jag från att använda konor och annat som kan dyka upp på lydnadsplanen eller i jaktträningen. En del menar att det inte är någon fara, men visst ser jag också risken. Jag tror jag kör på hennes råd ett tag framöver. Better safe than sorry. Så nu ska jag köpa mig en trebenspall.

Tillägg: Som belöning vid runda-skicken använder jag nästan uteslutande lek/kamp med föremål, och där bad jag Monica om lite tips vad gäller leksaksbyte. Jag vill kampa med en leksak och sedan byta mot en annan, där fick jag råd om att ta fram den andra leksaken, men låta Delfi byta först när jag säger byta-ordet. Såklart!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s