Redan för fem-tio år sedan hade den tyska bokmarknaden böcker om precis allt inom hund, bland annat inte bara en, utan flera olika om att ha fler än en hund. En av dem heter Zwei Hunde – doppelte Freude (Två hundar – dubbel glädje). Och jag fullkomligt njuter av att kunna träna Delfi fullt ut nu, naturligtvis i en mängd som sakta trappas upp, men det finns inget hon inte får göra, så länge hon är uppvärmd – jag ska köra henne i allt vi brukar göra. Äntligen!

Äntligen har jag två hundar att köra på ängarna, det är något av det roligaste jag vet. Att ha lite olika områden – eller några pinnar – och låta hundarna turas om att antingen arbeta med markeringar och dirigeringar eller vänta på sin tur. Och att den turen kommer även för den väntande Delfi, det är helt underbart.

Ett längre lydnadspass på fotbollsplanen har det blivit också, och det var riktigt kul, det tyckte även hundarna och särskilt Femma kunde mer än jag hade trott. Jag tränar lydnaden så sällan att jag hinner glömma bort vad vi har tränat… men Femma minns! Det fick mig att rentav fundera på att anmäla till en liten startklass ganska snart, och i vilket fall lägga lite mer energi på både tävlingslydnad och brukslydnad.

Femma och jag har varit på en prova-på-jaktdag (Delfi var med på en likadan för ett par år sedan), och det var väldigt spännande och perfekt att stoppa ner i hennes erfarenhets-portfolio. Jag ska inte säga att jag är förvånad, men okej lite förundrad är jag ändå över hennes lugn även när det hettar till ordentligt. Tyst och följsam hela tiden och jag kan verkligen gå och mysa med den hunden vid min sida.

Igår kom dessutom sommaren tillbaka och vi tog ett pass med vattenapportering på eftermiddagen.

Helt utan hundar har jag också varit iväg på en kort uppdatering i vägskyltar och trafikregler, vilket jag tyckte kunde vara behövligt drygt 30 år efter att man tog körkort… De här skyltarna, t.ex. – håll för höger sida av bilden och säg vad A respektive B betyder?