Igår var som sagt min pappas födelsedag, hans 89:e ! Bästa pappa som alltid ställde upp för oss barn när han kunde. Körde alla hit och dit, hjälpte till att flytta, tapetserade, bytte däck på och lagade bilar som vilken mekaniker som helst (innan bilarna blev allt mer elektroniska) osv. Han hade ett otroligt tålamod med mig när han hjälpte mig med matteläxorna på gymnasiet: när jag kastade böckerna i väggen och rusade ut ur rummet sade han ingenting, och när jag kom tillbaka och var redo att försöka igen, då var han också redo att förklara en gång till. När jag flyttade hem till Sverige efter 18 år utomlands fick jag flytta in i hans hus så länge det tog att hitta och flytta till mitt nya hus. I tre månader bodde jag där med mina två hundar och det var både ovärderligt och jättetrevligt. Vi har verkligen inte alltid varit överens om allt, men den ömsesidiga respekten och vänskapen har alltid funnits där.

Och igår blev det god mat, tårta och en massa Uno, såklart!

Utöver födelsedagen hade vi en anledning till att fira. På födelsedagens förmiddag hade pappa nämligen fått sin andra corona-spruta, och han mådde alldeles utmärkt efteråt. Heja pappa!