Jo, men tackar som frågar! Hon har nu varit utan någon som helst medicinering i över två månader, hänger med på varenda promenad och nästan alla (jakt)träningspass. Hon är busig och lekfull och så där jobbigt studsig ibland… som just hon ska vara!

I träningen kör jag henne inte till 100%, men kanske till 60-70%. Jag får fortfarande lite ågren ibland om jag tycker mig ha kört henne lite väl hårt, som häromsistens när jag hade gett henne svåra markeringar på en ”brötig” elgata med sly, stenar, stubbar och gropar… På väg tillbaka med dummyn (i full fart, såklart) snubblade hon till och jag tyckte mig se en liten hälta den kvällen som fick mig att tänka att nu fick det räcka; nu får Delfi sluta (jakt)träna och bara gå promenader, för det är fan inte värt risken att hon skadar sig… Men skulle man fråga henne håller hon nog inte med, och jag kan ju fortfarande välja var och när jag ska skicka henne. Och morgonen efter det där snubblet var hon helt fri från hälta igen, och sedan har hon självklart fått vara med och träna igen…

Igår hade vi ett kanoners träningspass, alla tre, på lånad träningsmark. Träningsinspirationen flödade efter allt det snygga hund- och förararbete jag fått se den gångna helgen, och den nya marken där jag dessutom får lov att skjuta gjorde träningen extra rolig. Och två duktiga hundar gjorde också sitt till!