Jag ägnade torsdagskvällen åt ögongodis och 80-talsnostalgi genom att se Top Gun, som visades på kanal 12. Den håller än. Bra musik och snygg filmning, även om flygscenerna fortfarande är smått obegripliga. Är de över eller under, vem låser vem, klarade de sig eller dog de innan de landade igen?? Men åh, vad han är vacker, den där Cruise. Eller var. Tyckte man då, när man var 15 år (host-host)…

Men den snygga instruktören som han blev kär i, vem (17) är hon?

Kelly McGillis som ”Charlie” Blackwood i Top Gun, 1986

Och vart tog hon vägen? Inte helt lätt att känna igen henne i rollen som åklagare i storfilmen Anklagad (1988) med Jodie Foster i huvudrollen.

Hon har ett och annat att berätta, Kelly McGillis.

Men jag måste verkligen skratta åt detta, som hon berättar i en annan artikel, om när hon spelade mot Tom Cruise:

She spent the entire shoot ­stooping, slouching and bending so as not to appear taller than her screen lover. ‘I towered over him,’ she recalls. ‘I had really bad posture through the whole movie.

Nu till en liten nyhet (för mig, åtminstone) – för tydligen kommer det en uppföljare, en Top Gun 2, där Tom Cruise ska medverka. Hoppas att vi även får återse Kelly McGillis.

Hade ett ärende till Sjövik och passade då på att ta en hundpromenad där – delvis längs vackra sjön Mjörn. Efter helgens kurser försöker jag ta hänsyn till både Evas anti-gnäll-tips (inte för att mina hundar går och gnäller under promenaden, men Delfi går ju enormt upp i varv så fort jag bjuder på en apportering) och Mikaelas kloka råd för att förebygga skador etc. Kort sagt: det blir en hel del fotgående – en hund i taget, medan den andra får röra sig fritt… vilket den knappt vill eftersom den andra, fotgående hunden får mattes fulla uppmärksamhet, en och annan godbit samt någon enstaka apportering. Vad får den hund som går fritt? Inget! Hårda pix 😆

Vi träffade av en slump en avlägsen bekant till mig – och fick tips om en väldigt fin runda. Eftersom jag fortfarande är sur på min telefon – för att inte säga: chockad över dess svek – så blev det inte många bilder tagna. Men när vi mot slutet av promenaden kom tillbaka till Sjövik och det gamla stationshuset, som idag hyser ett litet bibliotek, så svalde jag stoltheten och lät fånen jobba igen.

Ärendet som förde oss till Sjövik var att jag skulle hämta ut ett paket från Paw of Sweden.

Min mobiltelefon slutade som sagt att fungera i helgen, och idag åkte jag in till en märkesverkstad mitt i stan. Tog med mig hundarna, och efter att ha lämnat ifrån mig telefonen tog vi en lång promenad på stan. Vi tog Odinsgatan, förbi gamla GP-huset (där man tidigare såg de stora pressarna genom fönstren på gatuplan), var inom centralstationen, gick över Drottningtorget, förbi Pripps gamla bryggerier, bort till gamla och nya Ullevi, vidare till Heden och Avenyn. Där åt jag lunch vid Sibyllakiosken – hundarna fick smaka pommes. Sedan ner till Trädgårdsföreningen och Nya Allén till Drottningtorget och så bort till Folkungagatan igen. Hej skoskav!

Det värsta var ändå det besked jag fick när jag fick tillbaka mobilen. Moderkortet var utbytt 😖😖😖 Moderkortet är det som styr precis allt i telefonen. Och lagrar all information.

Moderkortet. Hur kan man ens döpa en teknisk beståndsdel till det? I min telefon var det nog snarare en elak liten morsa som bodde… Alla foton som jag tagit de senaste sju månaderna, tillika de första månaderna i mitt hus (alla före/efter-bilder i de renoverade rummen) – borta. Alla sms, favoriter, anteckningar och planer i kalendern… Borta! Putz weg! Gone with the wind. Eller med moderkortet, rättare sagt.

Ja, vad ska man gör. Gråta? Skrika? Svära? Inget lär ju hjälpa, men ändå: ååååååååh, varrrrför!? Hoppas de satte in en bättre morsa nu.

Av en slump råkade jag se på rätt kanal när Svt började visa den franska dokumentären Shoah igår kväll. Jag blev fast en bra bit in på detta dygn, men 9 timmar – så lång är filmen – var ju uteslutet att titta. Varför visar de inte en så viktig film på helgen i stället? Planen var att ha marathon-tv-dag idag och se klart filmen i efterhand… (har precis levererat en studieuppgift och ute är det bara blåsigt och eländigt ändå). Men så visade det sig att filmen ligger på svt play, så det går väldigt bra att se en eller ett par timmar precis när man vill. Så det är mitt tips till alla och envar: se Shoah! Den är tillgänglig 30 dagar.

Claude Lanzmann tog tio år på sig att göra filmen, som visst har fått mycket beröm, men även en del kritik (googla gärna!).

En helt annan sak som slår mig är hur det såg ut i Polen på 70-/80-talet (då intervjuerna filmades). Eller var det 1800-talet??

Jag har inte burit klocka på minst tio år. Tyckte inte det fanns behov när jag satt framför datorn – med ständig tidvisning – hela dagarna, och när jag inte satt framför datorn ville jag inte ens veta vad klockan var… och om jag nu behövde veta det hade jag mobiltelefonen.

I förra veckan fick jag plötsligt idén att jag vill ha ett armbandsur igen – mest för att det är ett snyggt smycke. Var inne i en butik ”bara för att prova” och fick för mig att jag ville ha en viss typ av klocka som jag hittade flera varianter på där, något småklumpigt och sportigt, men ville ta tid på mig att fundera ändå. Inte minst med tanke på priset.

Nu i helgen lade min Samsung-mobil (och -kamera) ner verksamheten. Helt utan förvarning: poff! Och den har man litat på och anförtrott en massa nya telefonnummer och kalendernoteringar… Nu står jag alltså helt utan ”klocka” när jag är ute. Inte för att jag tänker stå utan mobil särskilt länge – men idag fick jag vägen förbi en (annan) butik. Där var den, min nya klocka – jag blev kär vid första ögonkastet. Helt annan stil än den jag tänkte mig i förra veckan, men den här stod det Marika på.

Och tänka sig, nu när jag kom hem upptäckte jag att klockan har ett budord också, som står på urtavlan: Vivez et profitez. Lev och njut.

Idag var jag faktiskt på kurs med Curt – eller i alla fall på ett föredrag med Curt Blixt och Eva Bodfäldt. Det var Studiefrämjandet i Göteborg som bjudit in dem och temat var pip och gnäll. Träffade flera av mina träningskompisar och andra hundbekanta där. Det blev nästan lite fnissigt, för inte har väl vi problem med pip och gnäll?? Oh nejdå, men det är ju bra att vara förberedd ifall om att… Hmmm. 😛🐾😉

Hur som helst – och särskilt som igenkänningsfaktorn tyvärr är så hög i denna fråga – var det väldigt intressant att höra Curts mer teoretiska utläggning om orsaker till pip och gnäll, och alltid lika inspirerande att höra Eva, som tog den mer praktiska delen av föredraget.

…och vädergudarna tar. Hoppas att de ger oss lite mer snö och kyla snart.

För en dryg vecka sedan

För ett dygn sedan

Nu…

Var inne i stan (på kurs) i kväll. Vänta på grönt ljus gör man inte så ofta nuförtiden – men visst, då kan man ju knäppa en bild…

För övrigt är jag ruskigt nöjd med mina Icebugs-kängor nu när vägen vid mitt hus ser ut så här:

Förvisso grusad så att man kör säkert även när man som jag kör utan dubbar. Men för att gå säkert behöver jag mina skor med inbyggda dubbar. Halleluja!

Nere vid sjön låg dimman tät idag…

… men en väldans massa snö – och ett par flattar plus matte!

Lördagen var pluggdag, så vi gick bara ner till – och på – Tinnsjön. Hade tur och mötte ett par grannar som just trampat upp ett spår ner till sjön och även tvärs över isen på ett brett ställe som jag inte hade vågat gå över annars.

Stigen till Tinnsjön

Tinnsjön 360 grader